Idag var Arras himla fin redan från start för Anki. Vi checkade av lösgjordhet och framåtbjudning, han lyssnade fint på mig helt tiden.
Efter ett tag började vi växla mellan trav och passage. Som det kändes idag så funkar det fint på Arras villkor, alltså när han själva tycker att det passar att gå i passage, så gör han det fint. Han vill även att jag ska tumma lite på kontakten, så att han kan bli lite längre i kroppen. Anki var jättehård med att jag ska hålla kvar kontakten, stadigt och inte släppa efter. Bakifrån och framåt, passage när jag säger till och trav när jag säger till.
Arras tyckte att vi krävde lite väl mycket, blev överhettad i hjärnan och då hamnar han i en egen liten bubbla och blir otroligt svår att påverka. Det bästa är att bara vara lugn själv och stryka honom lite medhårs, kanske byta varv men ändå kräva att han gör som vi tänkt. Det är alltså en spärr vi måste över, han har ett jäkla humör när han väl sätter den sidan till. Men å andra sidan vet jag vid det här laget att imorgon kommer han vara fin igen. Det sitter nämligen inte i längre än så!
När vi fick till det, blev han helt fantastiskt fin, tog i för kung och fosterland och det blev ett sjujäkla schwung och mycket luft under magen. Det gäller bara att komma dit oftare, det finns så mycket mer i Arras och det känns som att det är NÄRA!
Suddig bild, men det är Frida och Tom som står till höger om oss:
/Maria
