Dagens start med film!

Idag var vi alltså i Sunne och red en Msv B:4, sista starten innan ett litet tävlingsuppehåll.

Mini var lite seg på framridningen men kom igång mer och mer. (Hon skyggade inte en endaste gång för de andra hästarna idag!!) Inne på banan hade hon riktigt god framåtbjudning, och jag kunde kanske ha kostat på mig en eller två halvhalter till. 😉

Vi fick en kanonstart på programmet med en 9:a på uppridningen! 😀 Vår andra 9:a någonsin och första i medelsvår klass. Kul! Traven kändes helt okej, lite dåliga öppnor idag, men det var ryttarslarv. Skritten var rätt så bra och inledningen på galoppen var riktigt bra! Sen slog hon tyvärr om i upptagningen på mellangaloppen, så jag fick bryta av och fatta förvänd igen. Efter det blev det lite spänt och det sista bytet på kortsidan blev lite ”i farten” och efter bak. Sen vinglade hon in från väggen, jag tryckte tillbaka henne och då bytte hon fram, för att in nästa språng byta tillbaka. Detta såg dock inte domaren eftersom Mini är blixtsnabb när hon gör sådana saker… 😉

Slutresultatet blev alltså 65,5% och en fin 3:e plats! Jättetrevliga kommentarer och väldigt rolig och bra bedömning! Jag gillar domare som vågar använda hela poäng-skalan!

20140608-191858-69538316.jpg 20140608-191858-69538653.jpg 20140608-191858-69538742.jpgMini – hästen med världens längsta öron?

//Emma

Mina nya!

Jag har försökt att posta ett inlägg om mina stövlar ett bra tag nu men min dator vill verkligen inte. Det är ett par De Niro, inte lackade utan borstade så att de ser sådär lagom glansiga ut utan att bli plastiga tycker jag. Det var nog bebisstorlek på de här tror jag. De sitter som berget och jag ser inte direkt fram emot att rida in dem, haha!

Så här ser iallafall mina nya stövlar ut, visst är dom supersnygga?!

20140607-154958-56998748.jpg

20140607-154959-56999473.jpg

/Maria

Ojojoj!

Jag och Maria drog oss iväg till Strömsholm idag för att se lite fin dressyr. Vad vi inte riktigt hade räknat med var utbudet på mässan…
Om ni har tittat på Dressyrsnacks Facebook-sida, så har ni sett Minis fin-fina piruettförsök. Så när den här skönheten hängde framför mig, i rätt färg, storlek och med 10% rabatt, ja då var jag bara tvungen att slå till!!

20140606-183208-66728271.jpg

20140606-183209-66729157.jpg

20140606-183207-66727593.jpg

Maria köpte sig ett par nya stövlar (såååå snygga!), så vi var så här glada när vi åkte hem:

20140606-183309-66789055.jpg

Nu blir det nudlar och vatten fram tills i höst ungefär, och jag kommer ju inte ens rida i min frack förrän i vår kanske. Men den som väntar på nått gott… 😉

//Emma

OM inte regnet öser ner…

…så kommer jag, Emma och Elin Lind att åka tidigt imorgon bitti till Strömsholm för att titta på tävlingarna. Jag skulle egentligen varit med men blev reserv och åker istället till Vansbro nästa helg.

Är det någon ar ER som ska till Strömsholm?

Bild från förra året när det var varmt som bara den:

/Maria

Kände känslan idag!

Idag är det sista dagen för oss att sätta betyg, detta är lite ångestframkallande. Just precis då är stallet och ridningen som allra viktigast. Det blir som min terapi. Idag när jag red cirkulerade inte en enda elev eller ett enda betyg i mitt huvud, det var endast fokus på mig och Arras.

Idag kära vänner hittade jag tillbaka till den där känslan när Arras är mellan mina hjälper, i en tydlig ram. Jag kan påverka honom hur jag vill och känslan är liksom att jag kan ta små halvhalter och Arras växer uppåt, han blir sådär fint känslig och mjuk i hela kroppen. När jag säger passage blir det så och när jag säger piaff blir det så. Jag säger inte att jag hade den känslan hela passet, absolut inte, men den glimtade till stundtals. När Arras var sådär retsamt nära att hamna exakt så som jag ville ha honom, ja då dansade han iväg tvärs över ridbanan åt fel håll. Vill jag höger, då drar Arras åt vänster. När han gör så, är jag helt på rätt väg, jag måste bara övertyga Arras att det är bättre att gå såsom jag vill. Då tycker Arras att det får vara nog. Jag får ibland lura honom lite, kanske rida en annan väg, byta varv eller byta övning. När han sedan ger med sig blir han så fin så fin!

Det tog ungefär 50 minuter att komma dit och då skrittade jag på kort tygel i 45 minuter. Arras gjorde sig styv, spjärnade emot med bakbenen och spände till över ryggen. Jag lossade en sida i taget och såg till att hitta en bjudning på yttersidan. Så att han inte bara böjde sig i sidan och då tappa ramen på yttersidan. Mjuk i innersida men samtidigt tydligt med på ytter. Inga bogar får skjuta ut här inte. Jag försökte ställa höger och sedan vänster, inte i halsen utan mer i nacken. Det gillar inte Arras alls så där fick jag driva ordentligt och vara väldigt snabb men stadig i handen. Jag vill ju gärna klappa och då tappar jag ju den där ramen. Endast beröm med rösten framöver för min del. Tills jag känner att han är inom ramen till 100%.

Jag gick i slutet upp i trav och då blev det automatiskt passage, eftersom han var så himla samlad och kort i kroppen. Jag växlade mellan trav och passage. Arras försökte göra några urspårningar men när han var helt med mig så blev han väldigt fin. Jag ska fortsätta på samma bana imorgon. Det känns som att det här var ett ganska svårt inlägg, men ibland är det svårt att sätta ord på ”känslan” man eftersträvar. Jag hittade hur som helst dit till den där riktigt fina känslan emellanåt, vilket är riktigt gött!

 

 

20140604-211218-76338156.jpg

20140604-211217-76337297.jpg

Vi fick fråga om hur vi håller stångtygeln och bridongtygeln, såhär håller jag. Bridongen som vanligt, stången runt långfingret!

/Maria

Träningen igår!

Som vanligt efter en tävling så gick Anki igenom mina protokoll och jag fick säga vad som hade fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Nu var det ju främst bytena som inte blev som jag hade tänkt, så det ville jag komma igenom med hjälp av henne.

Mini var väldigt loss över ryggen redan från början, vilket var väldigt kul eftersom vi ändå hade tävlat i två dagar.
Vi var rätt så nöjda med traven, så efter en stund gick vi över till att trampa henne lite. Då går Anki snett bakom henne och hjälper till lite med ett spö. Mini kan verkligen göra sig hur kort som helst, men har lite problem med hur hon ska sätta fötterna i rätt takt. Men än så länge vill vi bara att hon aktiverar sig och visar att hon kan ändra sig, något hon inte alltid vill. Efter detta jobbet så blir hon väldigt mycket mer reglerbar i traven.

Jag fick liknande hjälp i galoppen, då fick jag rida runt Anki mot piruettgalopp, och så hjälpte hon med spöt för att aktivera bakbenen mer. Mini tog detta arbetet jättebra och hamnade helt rätt. Hon vill gärna slingra ut sig åt andra håll när man försöker komma åt henne, men nu kunde jag mest koncentrera mig på yttersidan, och när hon släppte till så blev det hur bra som helst.

Sen visade jag upp några byten, och visst bytte hon rena, fina byten. Men då två steg efter min hjälp och oftast fick jag be henne en gång till. Så Anki sa åt mig att korrigera henne med spöt en gång. Alltså att jag skulle peta till henne med det precis samtidigt som jag ger byteshjälpen med skänkeln. Som en förstärkning helt enkelt. Jag behövde bara göra detta en gång, i försöket efter gjorde hon ett superbyte exakt på hjälpen. Så svårt var det… 😉

En mycket givande och bra träning, men vi var precis sjöblöta efteråt, herrejisses vad varmt det var! Mini fick en dusch och kastade sig sen på rygg i boxen. Alla ni som har spånpellets vet att det fastnar väldigt bra på en blöt häst, och letar sig verkligen in i pälsen. Helt omöjligt att få bort ibland!
20140603-170435-61475495.jpg 20140603-170434-61474615.jpg 20140603-170435-61475927.jpg

//Emma

En liten dipp..

Igår red vi för Anki och fick göra en övning som borde vara väldigt enkel, men som för oss var väldigt svår.

Vi red på 3/4-linjen i tältet, då får man inte så lång tid på sig på övningen som är min och Arras akilleshäl. Vi red rakt fram mot Anki, SPIKRAKT skulle det vara. På Ankis kommando skulle vi ställa antingen åt höger eller åt vänster men kroppen skulle gå fortsatt rakt, för att när det kändes bra till hundra procent, rida en sluta ut mot väggen. Det var ju bara det att Arras hade en hel del kroppdelar som inte ville gå rakt fram när jag ställde honom i nacken.

Vi höll på och tragglade med detta, jag ställde för mycket, bakdelen kom på sniskan. När han sedan ställde lagom och kroppen var på rätt plats, ja då greppade han inte tag framåt. PUST! Det var otroligt jobbigt och kandaret hade vi satt på till råga på allt så det var ett väldigt härjande och joxande med bettet också.

Igår kände jag mig faktiskt ganska kass. Jag kände att, vad sjutton, kan vi inte ens klara av det här med lätthet. Hur sjutton klarar vi av att genomföra lilla rundan när vi inte ens kan göra denna ”enkla övning”. Har vi missat grunderna totalt i 11 år? (Jag vet att jag överdriver) men ni vet känslan…

Men nu till något som var bra; passagen och piaffen var Anki och jag nöjda med. De var till och med uppvisningsbara, woho!

På´t igen och nästa måndag så ska vi glänsa om vi gör liknande övningar!

20140603-113026-41426612.jpg

20140603-113026-41426986.jpg

/Maria

Tävlingen idag!

Kan sammanfattas med; mja.

Mini var inte alls med på att galoppombytes-hjälpen betyder att man lyssnar direkt. Utan snarare 5 meter efter. Jag sa till henne en gång på framridningen, att man faktiskt ska lyssna, men då slutade hon fungera åt andra hållet med.

Så inne på banan fungerade det mesta riktigt bra, förutom alla bytena. Som i B:5 är totalt 8 stycken. Låter som en bra kombo? Det är det inte kan jag säga! 😉
Men hon var åtminstone relativt framåt och inte alls matt! Det var ju ändå typ 25 grader varmt i ridhuset. Vi fick en salig blandning poäng, från 3 på serien, till 8,5 på inridningen. Med underkänt på alla byten utom ett, så är jag väldigt nöjd med att ha skrapat ihop 61,6% och kom första utanför placering. En start kvar (nästa helg) innan ett litet sommaruppehåll, då ska vi trimma byten, piruetter och lite tramp för att få igång henne lite mer!

20140601-210104-75664898.jpg Fin första sida iallafall!20140601-210104-75664561.jpg

Igår hittade jag henne på morgonen med en svullen fot, hon har ju ett sår i karleden efter senaste hoppningen. Hon var inte varm, inte öm (jag klämde och tryckte ganska brutalt!) och det la sig när jag red. Idag var hon inte svullen efter ridningen, men när hon hade stått några timmar var det värre. Jag valde att ta bort den ganska kraftiga sårskorpan (efter lite överläggande med folk), och drog på ett jodopax-omslag. Vi får se om det hjälper! Jag skulle gissa på att det kommit in skit under skorpan, och då måste det ju bort.

Fint?
20140601-205932-75572444.jpgVill även tillägga att Mini är hästen som sväller upp om man tittar på henne lite för länge, så jag tror inte att det är någon större fara. Blir det inte bättre så får jag ringa ut distriktet!

//Emma

Helgens trimmande!

I helgen har jag ridit dressyr på både Arras och Elton. Jag brukar vanligtvis rida Elton på lördagar och igår tyckte jag att han var ganska ”träig” så vi bestämde att jag skulle rida en stund även idag. När jag hoppade upp idag så visade det sig att träningen igår hade gjort susen, därför red jag bara 15-20 minuter idag (efter Hannah som red först i 20 minuter).

Idag var det stekhett i Karlstad och vi har tyvärr inte isolerat ridhus så det var bra varmt. Stackars alla som tävlade med varma kavajer och frackar. På tal om frackar så såg jag några som hade väldigt fina frackar idag på Sörmon och blev sugen på att skaffa en ny. Jag har ju en sådan där gammal Pikeur som är så varm så hälften vore nog. Pengarna i födelsedagspresent får antingen gå till en ny frack, alternativt ett par nya ridstövlar.

Arras hur som helst gick helt okej både igår och idag. Idag var han till en början ganska matt, kanske inte så konstigt med tanke på vädret. Men med honom vet jag att han allt som oftast taggar igång mer och mer under tiden vi rider.

Idag var Emma med mig en stund när jag skulle träna på piaffen och då blir det extra mycket snurr i bakdelen. Han trampar på lite extra och även mer på stället. Det är alltså lite extra krut och energi som behövs för att han ska orka hålla igång energi och trampa mer på stället. Passagen kändes okomplicerat och den kan jag säga till honom att göra lite när som helst och han är med mig på det. Emma tyckte det var imponerande att vi sitter och tränar på sådana rörelser utan sporrar. Jag brukar rida utan titt som tätt för att jag tycker att han ska kunna lyssna på mig ändå!

/Maria