Motivation!

Ibland är det väldigt svårt att hitta motivationen att åka till stallet. Som idag, när jag har jobbat hela dagen och det är grått och blött ute.

Ett tips för att få upp humöret lite är att åka in en snabbis till Hööks, en kvart innan stängningsdax, och plocka på sig första bästa varor!

Som jag gjorde idag...

Men när man kommer till den här sötnöten, då blir man taggad igen! 🙂

 

// Emma

Mardrömmen som slutade väl!

Det var för några år sedan när jag var på väg hem från Dalarna. Vi hade tävlat i Div 1, jag och Arras hade vunnit vår första start i medelsvår klass så humöret var på topp! Eftersom det var några år sedan så hade vi inget boggiesläp, alltså åkte Arras i ett enkelaxlat släp. Det var jag som körde eftersom familjen åkte i en egen bil. Helt plötsligt smäller det till och hela bilen gungar till varpå det kommer ett skrapande ljud. Jag är på väg ner i en nedförsbacke på en liten landsväg när jag märker att ena däcket har fått punktering. Jag bromsar så snabbt och mjukt jag kan och hoppar ur bilen. Det visar sig att ena däcket har exploderat och släpet står på sned, med en fundersam och uppjagad häst inuti.

PANIK!

Jag ringer gråtandes till pappa som är någon mil framför mig. Han vänder och åker snabbt tillbaka till oss. Vi får lasta ur Arras mitt på vägen och vi går in i en liten ficka vid sidan av vägen. Arras som är så glad i mat, ställer sig genast helt obemärkt och betar (fantastiska häst!) Pappa hade som tur var ett reservdäck som han satte på transporten, vi lastade sedan in hästen och åkte hem.

Nu har vi ett boggiesläp och jag skulle aldrig, aldrig mer vilja köra ett enkelaxlat släp.  Släpet på bilden nedanför har jag nu och vi är jättenöjda med det!

/Maria

Putsning!

Jag har ju redan skrivit ett inlägg om vad jag tycker om olika sadeltvålar. Men hur använder jag dessa då?

Om nån frågade mig för två år sedan, hur ofta jag putsade mina saker, hade svaret nog blivit (om jag hade vart ärlig då…), ”när jag ska tävla, och en gång till på vintern”. Jag var verkligen jättedålig på att putsa mina saker, och jag skyllde på att i det stallet jag stod då, fanns det inga upphängare till tränsen, och inget varmvatten. Vilket då resulterade i att jag frös om händerna när jag skulle skölja svampen…:P (Dålig ursäkt va!?)

Men sen flyttade jag till mitt nuvarande stall och helt plötsligt blev allt annorlunda. De flesta som stod uppstallade där då, putsade sina saker var och varannan dag, så då gled man automatiskt in på samma spår.

Idag så putsar jag varje dag. Tränset brukar jag använda först en tvål, sen Prestige-balsamet som jag beskrev i det förra inlägget. Sadeln putsar jag ungefär 4 av 5 gånger jag använder den, och då främst med tvål. En gång i veckan använder jag bara balsamet på den.

Jag putsar även av stövlarna efter varje användning. Iallafall foten på dom, inte alltid skaftet. Under alla år har jag alltid fått höra att man inte ska putsa insidan på stövlarna, men sen var det en stövelmakare (om det nu heter så??) som sa, att man ska visst göra det, då det lädret också behöver omvårdnad. Det låter ju onekligen vettigt…

Det har gått så långt nu, att jag får dåligt samvete den dagen jag inte hinner putsa….Tänk vad det kan ändra sig!

// Emma

Ta stöd!

Vad gör man om inte hästen tar stöd i bettet?

Jag hade lite problem med att Arras inte ville ta stöd på bettet när jag fick honom, jag hade samma problem idag när jag red. Jag tänker förklara hur jag gör då:

Jag försöker att vara helt stilla i handen. Börjar jag dra och vara ostadig är det väldigt svårt att få hästen att vilja ta ett mjukt stöd. Sedan försöker jag få Arras lite lägre i formen, så att jag får med ryggverksamheten. När hästar släpper bettet går de ofta inte fram och slappnar inte heller av i ryggen. Därför rider jag på framåt till en stadig hand. Ibland försöker jag att flytta hästen åt sidan lite då och då. Idag lyckades jag med denna metod!

/Maria

Bilder från igår!

Här kommer lite bilder på både mig och Maria i från gårdagens ridpass. Maria har inte sett bilderna än, så det återstår att se om dom kommer ligga kvar eller inte….

Det finns även en film, men det måste redigeras lite först, och det kan ta lite tid…

 

 

Det var några av dom det! Inte omöjligt att det dyker upp flera lite senare!

// Emma

Ridsport.tv

Ridsport på TV är tyvärr sällsynt. Är inte det konstigt med tanke på att det är en av de största sporterna i Sverige? Jag brukar ibland gå in på webben och titta på Ridsport.

På www.ridsporten.tv uppdaterar de dåligt men i brist på annat kan man se en del roligt där, bland annat SM i Dressyr 2010. Gå in på Arkiv!

Mitt andra favorittips är att gå in på www.equipe.nu. Där kan de ibland visa direktsändningar på webb-tv, men även onlineresultat från olika tävlingar.

Mer Ridsport på TV för Svenska folket!

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=hpdDvTh-A7k&w=640&h=390]

Här är ett klipp med den nya ryttaren på världens finaste häst. Han som rider heter Mathias Rath och det ska bli intressant att se vad de kan åstadkomma tillsammans.

/Maria

Varför denna hets?

Jag har läst en del hästbloggar och det verkar vara ett måste att ha Swarovski-pannband. Jag fattar inte grejen, varför köpa ett svindyrt pannband när det finns lite billigare som är super snygga?  Jag köpte ett som kostade runt 500kr, som även det är lite för dyrt enligt mig. Men jag skulle aldrig lägga över tusen kronor på ett pannband!

/Maria

Patrik Kittel

En av Sveriges bästa ryttare, Patrik Kittel, bloggar på Tidningen Ridsports hemsida just nu. Rekommenderas!

Där skriver han bland annat en sak som Jan Brink hade sagt till honom en gång, som jag tyckte var helt klockrent:

”Fokusera inte på vad andra gör. Fokusera bara på dig själv och gör den bästa ritten du kan”

Jag kan erkänna att jag kan ha väldigt svårt att fokusera på min egen ridning på en framridningsbana. Det har blivit bättre med tiden, men fortfarande kan jag komma på mig själva med att titta på alla andra, speciellt om det är någon som utmärker sig på ett eller annat sätt.

Men när jag red fram dag två nere i Flyinge i höstas, då var all fokusering som bortblåst. Vi var två ekipage inne i ridhuset. Jag och Jan Brink på den godkände hingsten Santiago 1176…..Lite klasskillnad där… :p

// Emma

Utrustning-träns

Jag har nog mer träns i min hästgarderob, än vad som kan klassas som normalt. Dock har jag under senare tid rensat och, trots att det tog emot, kastat en hel del. Varför jag har så många vet jag inte, jag använder ju bara ett….:S

Men nu springer iallafall Mini runt i ett rundsytt Döbertträns, med swarowskipannband (den ”billigare” sorten kommer ett inlägg om det…), och vi älskar det! Däremot är jag lite missnöjd med nosgrimman, som har tappat färg på insidan, trots att jag har skött det efter konstens alla regler. Jag funderar skarpt på att köpa en lackerad OS-nosgrimma och bara använda på tävling…Men den är dyr.


// Emma


En tankeställare!

 

Har ni tänkt på att hästarna vid normal position för vila belastar 60% av sin kroppsvikt på framdelen? När ryttaren kommer upp belastar den 2/3 av vikten på framdelen, resten på bakdelen. Det säger sig självt varför det är viktigt att få hästens bakben under sig, för att lägga vikt på bakdelen och lätta i framdelen. Lätt? = Nej!

/Maria