Gårdagens test – mycket blandat resultat

Då var det gjort. Fiffis treårstest! Hur gick det då? Ja, vart ska jag börja… Jag kan iallafall säga att jag är helt nöjd med hennes bedömning och siffror. Det var ungefär det jag väntade mig, + 1 cm på mankhöjden (jag gissade 168, hon var 169 med spänning i kroppen 😉 ). Hon fick väldigt fina omdömen av gångartsdomaren som tyckte att hon var väldigt välutvecklad men för dagen något i framvikt. Hon hade vägvinnande gångarter men lite svårbedömd i skritten. Helt i sin ordning tycker jag. Fiffi var spänd men försökte sitt bästa (hon försökte även sitt bästa med att bli av med knopparna, och fick panik när flätorna lossnade och stack henne på halsen… Ston?!)
Hon fick poängen 8-7,5-7,5-7-8-8, 46 poäng och klass 1. Hoppade för godkänt betyg.

Men sen kom ridningen. Troligtvis en total missbedömning från vår sida, hur spänd hon faktiskt var. Vi trodde verkligen att hon skulle vara trött och velade till och med om vi skulle longera henne eller inte. Nu gjorde jag det och hon galopperade snällt åt vänster, men bockade en del åt höger, något hon har gjort även hemma. Dock aldrig med ryttare på. När Christine hoppade upp och började trava såg det helt okej ut, men man såg att Fiffi var lite spänd för omgivningen, tittade på staketet osv. När galoppfattningen kom fick hon världens sadeltvång och var ytterst nära att slå runt. Christine försökte klamra sig fast, men  ramlade till sist av.

Jag vet verkligen inte vad den utlösare faktorn var, det kanske var lite av varje som till slut slog över. Hon har aldrig visat några tendenser hemma, förutom en gång i vintras men det var inget mot gårdagens reaktion. Senaste två månaderna har hon vart riktigt avspänd att rida, sista gången i fredags var hon helt suverän.

Så nu har jag en hel del att fundera på och skulle verkligen uppskatta några kloka råd!

Jag borde verkligen rida henne en gång innan betet, på hemmaplan i lugn och ro. Men vågar jag det? Det vet jag inte. Ska jag bara låta saken vara och tro att det var en engångsgrej? Låta henne gå på bete i två månader och ta tag i det till hösten? Ska jag då skicka iväg henne på utbildning hos någon som är mer unghästkunnig?
Ridprovsdomaren tyckte att jag skulle betäcka henne och låta henne mogna på det sättet. Är det en bra idé? Då kommer ju direkt 18 följdproblem (eftersom jag har en tendens att se just problem istället för möjligheter i allt jag gör), vart ska jag ha henne när hon ska föla? Hur gör man? Är det värt det?

Hjälp!!

Nöjd med Fiffus iallafall, hon fick inte den optimala resan dit. När vi åkte kom såklart världens värsta åskregn och följde med oss halva bilturen. Inte lätt för en ljudkänslig häst.

Idag – sliten bebispålle.

16 reaktion på “Gårdagens test – mycket blandat resultat

  1. Jag tyckte Fiffi var jätte fin och välförtjänt av att bli kallad för Klass 1 häst. Personligen hade jag inte tagit föl, kanske för att jag inte tror på hela ”låt de stå och mogna” utan snarare att man får gå på’t igen och låta de mogna på det sättet. När hon inte är sån hemma så var det nog bara en engångsgrej, det blev too much på en dag och slog slint liksom.

    Sen är det klart att du ska upp i sadeln och jag vet att du vågar, jag har sätt dig på Mini när hon var liten bebis ;).

    • Tack, jag tror också att det var omständigheterna som gjorde det. Du vet, jag har blivit en sån fegis på äldre dar, jag hade faktiskt tänkt att prova henne innan betet, men nu tror jag att jag avvaktar till hösten! 😉

  2. Det är väldigt vanligt att de spänner till och får ett släng av tvång just på treårstest då det är så mycket anspänning med ny miljö, och massor med folk och hästar. Jag hade absolut gjort något pass hemma i lugn och ro där hästen är trygg, och är du orolig kanske det finns någon ryttare med bra balans till pass som kan sitta upp först och checka av dagsformen.

    • Jag har hört flera nu som berättat liknande historier. Jag har fått tag i en tjej som ska testa henne nu, går det lugnt tillväga blir det bete!

  3. Först – grattis till fina poäng! Sedan tror inte jag heller på ta föl och låta mogna. Risk för att man bara skjuter upp problemet, hellre som någon här över skriver – ta tag i det nu och försök lösa det tidigt. Kanske var det bara en väldigt pressad i situation och inte händer igen? Tror också att det är bra att rida en, eventuellt beroende på hur det går och känns flera gånger innan betet. Finns det någon duktig unghästvan person att ta hjälp av redan nu innan sommaren? Kanske hade det varit det allra bästa, istället för att du ska göra det nu och ta hjälp i höst. Tänk va skönt om det verkar lösa sig nu och så kan du sätta igång och rida själv efter sommaren! Hoppas du kommer fram till en bra lösning och fortsätt uppdatera oss, så kul att följa er!

    • Tack så mycket! 😊 Nä, och egentligen vill jag ju inte ha föl, jag har ingen möjlighet att ha två hästar och inte i det stallet vi står nu. Jag hoppas (och tror!) att det var omständigheterna som gjorde det och vi ska prova igen nu på torsdag, i hennes vanliga miljö! Det vore väldigt skönt om det gick bra, då blir det bete för damen! 😊

  4. Sadeltvång försvinner definitivt inte av vila, det brukar tvärtom bli värre. Du måste hitta vägar att jobba med det för att förhindra att det blir farligt. Jag har haft min häst i 15 år och han har fortfarande sadeltvång. Det är som att varje gång jag sitter upp måste han vänja sig vid känslan, som om det vore första gången han hade någon på ryggen. Varenda gång jag sadlar och sitter upp kan det hända. Det är dock väldigt sällan han får episoder nu eftersom jag vet vad som triggar honom. Jag vet precis hur jag ska dra gjorden, att jag måste sitta 110% still i sadeln första minuten, vilken gjord han behöver, vilken sadel och schabrak, att stigbyglarna aldrig får slå mot magen, att om han skulle bli rädd eller busa måste jag direkt stanna och lugna ner honom annars kommer ett anfall och då blir han rodeohäst. Ett glädjebock eller att han blir skrämd kan utlösa sadeltvång och går det över gränsen blir han okontaktbar och det enda som hjälper är att spänna ut gjorden. Bra gjordar är tixerant, wintec cair och min hästs nya favorit är hööks dressyrgjord med magplatta. Den är riktigt bred och väldigt mjuk.

    • Jag tror, och hoppas, att det var en engångs grej, hon har ändå haft samma sadel och sadelgjord sedan hon reds in i december, utan några sådana tendenser. Men självklart kommer jag ta tag i problemet om det fortsätter! 🙂

  5. Så kul att själva bedömningen gick bra! Jag visade också min 3-åring nu på testet. 48p, diplom och vidare till flyinge.
    Dock hade jag bestämt mig innan att om det inte blir diplom skulle jag inte rida. Nu blev det de och jag var tvungen.
    Mkt att titta på i den paddocken och ingen möjlighet till longering innan(fotbollsmatch pågick precis intill också)
    Ingen sadeltvång på honom, men han tyckte det var så kul så han drog iväg med ca 15 bocksprång. Jag satt som tur var kvar och testet blev godkänt och diplomet kunde utkvitteras.
    I ditt fall tycker jag absolut att du ska försöka rida igen ganska snart. Kan inte Christine sitta upp i lugna hemmamiljön? Så hästen känner igen ryttaren efter den lite traumatiska upplevelsen.
    Alternativt att du gör det själv.
    Jag hade inte betäckt utan fortsatt tills det funkar igen 🙂
    Stort lycka till och grattis till fin häst!

    • Grattis till diplomet och kval! 😄
      Jag har fått tag i en tjej som ska rida henne nu snart – på hemmaplan – och hoppas att det blir en lugn upplevelse för Fiffi igen. Då blir det bete, så tar vi nya tag till hösten! 😄

    • Jag är övertygad om att detta var en engångsgrej och hade absolut kunnat hoppat upp dagen efter igen om det inte varit så att jag råkade bryta benet i fallet… Men ny mycket lämplig ryttare hittad så jag är säker på att det kommer gå jättebra.

  6. Tråkigt att det blev så i ridprovet – men grattis till ”resten”.
    Jag hade velat ha upp någon på henne igen, ganska snart, bara för att inte avsluta med ett sånt pass utan att i lugn och ro ”göra som ni gjort innan”, i lugn miljö på hemmaplan. Få ett bra avslut innan bete och kunna starta sen med en goare känsla.
    Min kompis råkade ut för en olycka på sitt treårstest för ett par år sedan, hästen fastnade i uppsittningspallen och fick panik i sina försök att bli av med pallen som fastnade runt ett ben. Ryttaren åkte av och skadade sig ganska illa (ambulansfärd). Vi blev oroliga att hästen skulle ha blivit skrämd i uppsittningsmomentet eftersom det var där det gick åt skogen, men jag satt upp på honom dagen efter (jag eftersom ägaren hamnade på sjukhus) och bara gjorde precis som vi gjort varje annan gång hemma, och det gick helt utan bekymmer.

  7. Efter att ha följt dig i många år vet jag att du har god koll på dina hästar och jag håller också tummarna för att det var en engångsgrej. Min häst fick också plötsligt sadeltvång – visade sig att han gått omkull i hagen och blivit sne i SI-leden. Försvann efter några behandlingar av equiterapeut. Kan vara värt att kolla upp. Lycka till önskar jag er 🙂

    • Tack! Jag kommer nog kolla upp henne ändå till hösten, även om jag verkligen tror att detta var en engångsgrej! 😊

Kommentera