Det blir inte alltid som man tänkt sig…

I söndags var jag och Mini till Örebro och tävlade. Vi red en Msv A:1. Jag har ju inte känt att vi varit i tävlingsform och de sista två dagarna innan start fick jag ingen bra känsla alls. Den höll i sig på söndagen och jag fick aldrig igenom henne på framridningen. Inne på banan hade jag inget flyt, traven kändes väldigt oelastisk och i galoppen fick vi massor av onödiga missar. Vi fattade bland annat FEL galopp, något som knappt har hänt sedan Mini föddes tror jag… Hon kastade sig i ena piruetten, missade ett par byten och körde på en galoppökning i serien. Vi fick nästan 62%, men känslan var som sagt botten.

Igår skulle vi träna för Anki. Jag red fram och kände inget konstigt men när jag skulle börja träningen så tyckte Anki att hon inte rörde sig riktigt rent med ena bakbenet. Hon hoppade upp och travade henne några varv så jag fick se, och jag höll med om att det var något som störde med höger bakben. Hon tog inte ut steget lika mycket som med vänster. Jag red en stund till för att se om hon värmde ur det, tävlingen gick på fiberunderlag, ett underlag som inte är optimalt för hästen och som är långt ifrån det underlag vi har. Kanske var hon lite stel eller hade träningsvärk från starten.

Men det blev inte bättre, det märktes en markant skillnad när vi gick över i höger varv. Kanske är det höger bak som spökar, eller så är det vänster fram. Hur som så ska vi till veterinären den 28:e och kolla upp det, jag ska försöka att inte måla upp det värre än vad det är och se det positiva i att det kommer nu och inte till våren. Inte för att tävlingar är allt här i världen, men om man får välja mellan pest eller kolera, så tar jag hellre en hälta i november än i april.

Kanske har hon sträckt sig i halkan? En liten känning i bakknät som bröt ut mer när hon gick på annat underlag? Ja, jag vet inte, men vi ska komma till rätta med detta. Jag reagerade redan i lördags kväll när jag skulle brodda ur henne, att hon inte ville hålla uppe höger bakben, utan försökte hela tiden rycka bort det. Riktigt så brukar hon inte vara, även om hon gärna tröttnar på att hålla upp benet.

Kanske är det också svaret på varför de konstiga missarna kom i söndags, även om det spelar noll roll alls i sammanhanget så känns det ändå lite tröstande med tanke på att det var väl vårt sämsta resultat i den klassen på länge.

Jag ska hålla igång henne lite lätt fram tills veterinärtiden och även utnyttja vår Biolight till max, så får vi se vad som händer.img_6041

Fina Mini…

//Emma

8 reaktioner på ”Det blir inte alltid som man tänkt sig…”

  1. Samma här, håller tummarna för er båda!
    Hoppas det bara är en liten sträckning, som känndes extra just under tävlingsdagen.

    Det här har absolut ingenting med hältan att göra, men ville bara fråga – brukar du ofta rida på träning dagen efter tävling? Mitt sto är ungt, så hon vilar en eller två dagar efteråt. Eller ibland, för att träna på det där lilla extra, så rider jag dagen efter tävling, själv, inte för tränare, och sedan får hon vila 2 dagar.
    Tycker hon behöver det då det ju är ´´jobb´´ att bara åka transport.
    Nu vet jag att Mini är vuxen och mogen, kan man skippa det här med vilningen efter tävling då kanske? (vill tillägga att det är hagvila, inte boxvila.) Vill gärna veta hur ni gör!

    1. Hej! Tack för ”tumhållningen”! ??
      Jag brukar nästan alltid träna efter tävling, av den anledning att jag har en stående tid på måndagar, och tävlar nästan alltid på söndagar. Undantag är om jag ridit meeting. Jag resonerar som så att ska hon orka gå en tvådagarstävling så ska hon klara att tävla en dag och träna dagen efter! ? Hon reser oxå väldigt bra och blir inte speciellt sliten av själva resan.
      Som du säger så är ju Mini vuxen och vältränad så det är inga problem för henne, när hon var yngre brukade jag alltid vila/promenera dagen efter start. ?/Emma

      1. Tack för svar!! Jag läser sedan länge i bloggen lite då och då, men är kass på att kommentera.
        Tror att många är lite mjäkiga här över till viss grad med dressyr hästarna, så smittar det av sig på mig haha.
        Mitt sto är 5, så hon har ”frikort” än så länge.
        Hon är i stället slö, så jag aktar mig för att begära för mycket så att hon helt tappar lusten. Nästa tävlingssäsong, till våren, så ska jag prova mig fram så att hon kan bli förberedd på en eventuell tvådagars framöver. Hon kan ju inte ”alltid” vila 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *