Jobbigt…

Jag är inne i en jobbig period nu. Tankarna snurrar runt i huvudet så jag blir nästan galen. Jag borde sälja. Mitt hjärta vill inte. Men jag borde.. Jag har skrivit om det förut och har tänkt under året att det nog får bli försäljning i höst. Nu är det snart höst och jag gråter bara av tanken att han inte kommer vara kvar hos mig för alltid.

När jag tänker att en fin familj kommer att ta över honom och att en talangfull, mjukt ridande ung ryttare kommer att rida honom så känns allt lite bättre. Vart han hamnar någonstans är viktigare än något annat i världen för mig. Han är ju som mitt barn, älskade älskade Arras…

IMG_5358

/Maria

16 reaktioner på ”Jobbigt…”

  1. Förstår dig till max! Här gråts det som ett litet barn som förlorat hela sin familj varenda dag. Precis beslutat om att min ögonsten ska säljas pga jag har en ny yngre häst som kräver mycket jobb. Usch vad det hugger tag i hjärtat när man tvingas skiljas från någon man kamperat ihop med i 10 år, men jag kommer verkligen inte hinna med 2 tävlingshästar + heltidsjobb i höst. Är min häst ren på röntgen på tisdag så åker han direkt efter. Världens snällaste, finaste häst.. vet inte varför jag skriver allt detta här 😛 Antar att det känns bättre när fler går igenom samma sak,
    Hästar kommer hästar går men kärleken till ridning består.
    Kram

    1. Hujedamig vad hemskt 🙁 Ja hästar kommer hästar går men Arras kommer alltid ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta. Han betyder så mycket för mig…men jag vet att han kommer ju få det bra även fast han inte står hos mig. Det är ju så, de kan inte vara med oss hela livet tyvärr 🙁 Huvudsaken är att de får det bra, att de behandlas bra och får äta, vara ute i hagen och tas omhand 🙂

      Allt ordnar sig! Kram

  2. Du tror inte att Arras skulle ha roligare på banan de sista åren om han får gå FEIs JR och YR klasser? De är ju långt ifrån lika krävande som Int samtidigt som han kommer att få träna på och hållas igång. I den typen av klasser tror jag att han med glädje kommer att ha många år kvar på topp ☺️

  3. Åh det är så svårt när det är dags att skiljas åt! 🙁
    Min högt älskade och enda trygghet i hästvärlden åkte från mig sista januari i år till en ny ägare. Var bland det värsta jag varit med om och då har jag ändå en rejäl handskada att jämföra med.
    Men det var dags, hemskt nog men att rida ponny fungerade inte längre, ekonomin räckte inte till och åka till stallet var en plåga varje dag pga svartsjuka personer som tävlade i att snacka mest skit och förstöra för mig och mina vänner.
    Madame var 18 år och jag ville mycket mer men hon behövde få trappa ner och ta det lugnare en period. Nu bor hon hos en yngre tjej som får lära sig massor och hon trivs bra där. Var nyss ner och hälsade på och det var verkligen en befrielse att få se att hon har det så bra ändå i sitt nya liv 😀

    Det brukar ordna sig till det bästa och även om det är jobbigt så kan det på ett sätt vara ännu värre när de är äldre och inte kan hålla igång som förr längre, bättre att de får ha roligt och njuta av ålderdomen utan de stora kraven längre även om de många gånger tycker att det är roligt <3

    1. Åh vad härligt att det kändes bra att besöka henne. Det är så jag får fantisera om att det ska bli. Det är viktigt att ens guldklimpar kommer till ett riktigt bra hem <3 Det låter som att du skulle bytt stall, för sådana personer vill man inte ha runt sig =(

  4. Förstår att det är jobbigt ,jag blev helt kär i Arras när jag bara såg honom tävla på Strömsholm .Han verkar vara så ödmjuk och alltid vilja göra sitt bästa och det är ju din förtjänst ,det är ju du som har tagit honom dit och man förstår verklingen hur mycket du älskar honom eftersom du låter honom gå till en ny mindre ryttare som kan lära sig lika mycket som du lärde dig av Arras. <3

    *** Antispam disabled. Check access key in CleanTalk plugin options. ***

    1. Haha jaa man blir ju helt kär i de där hästen 🙂 Han har en jäkla utstrålning och personlighet, han är underbar!! Gulligt skrivet av dig <3

  5. Färstår att det är jobbigt. Det är alltid jobbigt att skiljas åt från hästar, men vissa sätter sig hårdare än andra. Se på mig -jag har ett avelssto i ”bakfickan”, men inga möjligheter att ta föl själv nu (om ens nånsin), så hon är utlånad. Men jag kan verkligen inte med att sälja henne än, jag har haft henne sen hon var föl -10 år iår… Hon är verkligen MIN häst, men jag kan egentligen inte ha henne. Skitjobbigt.

    1. Jag förstår dig verkligen! Men samtidigt får jag tänka att någon annan kan faktiskt älska och ta riktigt bra hand om Arras, så han måste egentligen inte vara kvar hos mig för alltid. Jag vill att han ska få komma ut och visa upp sig, men kanske inte behöva göra det i de här klasserna! Känns det bra att ha henne där du har henne nu och du inte behöver pengar genom att sälja så är det väl toppen att ha henne utlånad? 🙂

  6. Förstår att det känns jobbigt, men jag tycker att du funderar i rätt banor!

    Allt har ju sin tid i livet och för Arras del så kanske det är att få trappa ned lite i klasserna. Hur tänker du, tänker du skaffa en ny häst eller ska du satsa på annat i livet? (Det finns ju faktiskt andra saker i livet, även om det är svårt att tro det)

    *** Antispam disabled. Check access key in CleanTalk plugin options. ***

    1. Tack! Ja allt har sin tid och det går inte att ha honom i press resten av hans liv. Haha, jag tänker absolut skaffa ny häst!! Karl, hus och barn får komma när det kommer…

      /Maria

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *