Fina framsteg!

Jag vet att jag skrivit många liknande inlägg nu men jag är ju så glad över att Arras gör så fina framsteg. Knappt jag kan tro att det är sant att det kan hända så mycket vid 17 års ålder. Det är som att han har blivit mycket starkare och tycker därför inte att det är så tungt längre. Han känns mer arbetsvillig än någonsin och VILL verkligen!

Igår red vi ett lättare pass i solen på utebanan. Jag måste se till att få in höger bog intill kroppen i vänstervarvet. För att lyckas med det red jag som på en fyrkant i trav. Inför varje hörn saktade jag av till skritt och gjorde en kvarts bakdelsvändning. När jag hade gjort det några gånger tyckte jag att jag fick med mig bogen bättre och började då istället att ta en vanlig halvhalt och fortsätta genom ”hörnet” i trav. Den här övningen fungerade superbra!

Idag red jag i ridhuset. Arras var taggad som sjutton och varje gång jag bad honom att gå upp i passage, så gjorde han det mycket arbetsvilligt. Så har det inte varit tidigare på samma vis, då har han istället försökt streta emot och gått upp i passage när det passar honom. Jag red inte alls mycket passage idag men checkade av att det funkade och att han kunde växla passage-piaff-passage. Detta gjorde han superbra och piaffen fungerar bättre när jag gör de här övergångarna än när jag ska gå från skritt till piaff, det är svårare. Något som jag skrivit förut och som jag verkligen tänker på är att inte sitta så tungt tillbaka i sadeln, jag sitter givetvis i sadeln men med en något lättare sits. Då går det ännu lättare att få till en fin passage!

Jag växlade ner till rund och lägre form, galopperade i lätt sits och avslutade passet efter ungefär 40 minuter. Supernöjd och glad!

Måndag och tisdag gick vi promenader i skogen och betade gräs 🙂

/Maria

7 reaktioner på ”Fina framsteg!”

  1. Kan det inte vara din nya sadel som bidrar till att allt funkar så bra nu också? Det kan ju verkligen göra skillnad på vissa hästar! 🙂

  2. Tycker detta med ålder är spännande då många påstår att efter en viss ålder går det inte. Min tränare tävla grand prix på sin ena häst tills han var 20 sen gick ner till st Georges, vid 23års ålder passionerades han. Efter 2månad sparka han sönder och samman sitt ena bakben och var tvungen att avlivas. Så fast han fortfarande reds och gick i stora hagar så funkade han inte. Bör säga att denna hästen aldrig varit skadad innan så hon tror själv skulle hon fortsatt träna o tävla skulle detta inte hänt.
    Man får lyssna på sina hästar och Arras säger ju rätt tydligt att detta vill han hålla på med 😉

    1. Ja man får verkligen se till hästens bästa! Vi har två pållar över tjugo i stallet som är pigga som mörtar och den ena tävlas i dressyr, är rund och fin i kroppen och blank päls. Hade de ställt av honom hade han mått riktigt dåligt tror jag. Märker jag att Arras tröttnar helt så tänker jag inte tvinga honom till något 🙂 Man vill ha glada och fräscha hästar!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *