Update on Mini!

Till att börja med så har Mini fått stå inne idag. Det uppskattades inte. Hon tyckte nog att hon var den mest övergivna hästen i världen, men efter att hon fått låna Arras godisboll (en hård plastboll med hål i, som blir väldigt intressant när man lägger i krafft!), och fick sällskap av Elton, så lugnade hon ner sig.

Hon var inte alls lika halt idag när jag tog ut henne. Igår kunde hon knappt vända sig utan gick på tå, men idag såg man nästan inget alls.
James (hovis) skar upp lite och tryckte med visitertången, men hon reagerade inte och det kom inte ut något var. Hon hade lite puls idag, men var lika varm i båda hovarna. Hon fick på sig ett våtvärmande bandage igen, och vi tror att det räcker så. I morgon får hon gå ut igen, men skon kommer på först på söndag, så fram tills dess går jag med henne. (Bara hon blir bra, så kan jag gå hur mycket som helst. 😉 )

Jag gick med henne sen i 20 minuter i ridhuset, och där stod det koner uppställda lite varstans. Väldigt intressanta!
20130425-151451.jpgMan kan prova att lyfta den…20130425-151337.jpgVälta omkull den…20130425-151436.jpgStoppa in hela näsan i den…20130425-151358.jpgTesta att äta lite på den…20130425-151503.jpgTänker inte ta en närbild på detta bandaget. Jag var själv att sätta på det, och det var inte det lättaste med en bandage-rädd häst..!

//Emma

8 reaktioner på ”Update on Mini!”

  1. Ett tips är att gå på hårdare underlag än ridhus. Våtvarma omslag + promenader på asfalt är bästa sättet att hantera en hovböld enligt mina erfarenheter iallafall. Jag åkte in med min pålle till veterinären och de verkade upp den och sedan gipsade de igen hålet.. Efter 12 h var hon dubbelt så halt som innan, lite efterforskningar visar att det inte var så konstigt eftersom de troligtvis inte fått ut allt ur hoven utan lämnat kvar bakterier och var som skapar ett ännu högre tryck i hoven, vilket är anledningen till att de blir halta. Efter att vi drog bort gipspluggen och var flitiga med omslagen samt promenaderna så kom det ut massor med var och när vi sedan verkade några månader senare såg vi att bölden täckt halva hoven… Inte konstigt att det gjorde ont!

    Hoppas det går bra för dig och Mini, lycka till!

    1. Usch, det lät inget vidare!
      Tyvärr får jag nog hålla mig till ridhuset, den enda asfalstväg vi har är en 70-väg utan väggren… Men hon går så himlans mycket bättre idag, så jag hoppas det värsta är över! 🙂 //Emma

  2. Härligt att höra att hon är på bättringsvägen, förstår till fullo din oro över hältan, det är det enda som är tråkigt med hästar, att de inte riktigt kan beskriva hur det känns.
    Det vi kan se är att de har ont, men inte alltid vart, hur, när osv.
    Man målar lätt upp fan på väggen när man blir hispig, men oftast är det ju (som tur är) inget ”allvarligt”.

    Krya på hälsningar till Mini!

    1. Mini tackar och bockar (bokstavligen… 😉 )
      Det är verkligen inte kul med skadade hästar, men som någon sa, en hovböld är ju den ”bästa” av skador. (Hoppas bara att det var det nu…) /Emma

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *