Jag HATAR att rida ut!!

På riktigt, varför ska allt hända mig?!

Idag skulle jag och Mini ut i skogen. Som vanligt var jag lite lätt nervös, för jag vet aldrig hur hon ska reagera, då speciellt när jag sitter upp. Men idag gick det bra och Mini gick med raska steg ut i skogen.

Jag borde ha anat att något var på gång, när hon tvärnitar i första backen och börjar springa bakåt, stirrandes in i skogen….

Efter att ha kommit ungefär halvvägs, och då både ha travat och galopperat i relativt lugnt tempo, får jag syn på två älgar som ligger och sover i skogen, 10 meter från oss. Jag dog en stund och vände Mini lite försiktigt från dem, och red tillbaka samma väg. Mini hade inte sett dessa djuren, och jag vågade inte rida förbi, om de skulle få för sig att börja jaga oss.

Vi rider ungefär 150 meter tillbaka mot stallet, när det kommer tre stycken älgar springandes över vägen!!! Den här gången dog Mini lite grann och jag höll på att börja grina…. Hästen blir totalt livrädd och börjar snurra runt i en ring, kasta sig in i skogen, blåsa, vibrera, ja allt på en gång. (Mitt i allt kaos började hon hysteriskt äta på ett träd, vet ej varför…)

Jag visste nu inte vart vi skulle ta vägen och övervägde olika alternativ. Antingen vända igen och hoppas på att de sovande älgarna sov en stund till. Dock var de springande älgarna på väg mot samma håll som vi skulle komma på isåfall, så jag valde bort det. Jag kunde också rida på den ”alternativa” ridstigen och på så sätt komma runt de hemska varelserna. Jag försökte mig på detta, men blev hindrad av en översvämning på den stigen, och fick vända tillbaka igen. Nu hoppades jag på att älgarna hade sprungit vidare, och med en balanstravandes Mini-häst som helst ville fara iväg som en kanon, lyckades jag ta mig tillbaka till stallet. Hästen var sjösvett och jag var skräckslagen…

Vill också påpeka att jag har haft häst på Sörmon i 17 år, och har sett kanske tre älgar under denna tiden. Idag såg jag då fem stycken på 2 minuter…

Jag tänker anställa någon som rider ut åt mig i fortsättningen, det här är inte kul……

Svettigt..

Jag köpte en ny mössa i vintras, på en rea, och tyckte att färgen var så diskret till min häst. Bra att ha och tävla i tänkte jag. Jag tror att jag för ett ögonblick glömde bort vad Mini hade för färg……

// Emma

30 reaktion på “Jag HATAR att rida ut!!

  1. Haha åt mössan! Nä, jag gillar heller inte att rida ut om man har en häst som Mini, vilket jag oxå har. Ett lugnt gammalt hederligt svenskt halvblod- har vi avlat bort deras lynne? Förr kunde man ju galopppera rakt ut i skogen och komma helskinnad tillbaka. Aldrig att jag skulle göra det idag… Tur att ni kom hem utan skador iaf!

    • Ja idag saknade jag min gamla halvblodsherre, han hade garanterat gått fram och hälsat på älgarna… //Emma

  2. Usch jag lider med dig…min gamling är oftast en klippa. Ibland får han ett ryck men då brukar jag ta fegisvarianten: hoppa av och leda honom tills han lugnat sig. Hur är hon när du promenerar med henne? Man måste ju inte rida menar jag.

    • Njaa, hon är ganska jobbig att gå med faktiskt, kortare sträckor går bra, men sen taggar hon till lite väl mycket. Jag tänkte faktiskt tanken att hoppa av henne idag, men tänkte att jag kommer aldrig kunna hålla henne, och sticker hon när hon är på det sättet, då springer hon ihjäl sig. Hon har absolut inget som helst omdöme då, utan skulle nog springa rakt in i ett träd eller dyl… //Emma

  3. Oj,oj tror vi har samma problem! Min kille på 6 år e likadan… Jag hoppas bara att han ska lugna sig med
    åren…:O Saknar min gamla trygga klippa till häst, han gick fram överallt!

  4. Skönt att ni inte skadade er iaf!! Min dam är också tok rädd för älgar och gör ungefär samma sak när man stöter på dom låter det som…

  5. Det är så himla skönt att få läsa att fler inte gillar att rida ut, jag älskar att rida men endast i ridhuset el paddocken. Blir nervös när jag ska rida ut då jag hatar när hästen tvärnitar och vill vända eller hoppar i luften för småsaker……

  6. Ibland blir det bara för ”spännande” att rida ut. Som gammal dressyrtant känner jag mej som en mes….. men om min häst känns laddad och tittig när jag planerat en uteritt, så är jag snabb att planera om. Att hänga kvar i ett knäveck har helt förlorat sin tjusning för mej…. 😉

    • Visst har det! Min största rädsla är att ramla av ute och att hon springer iväg.. Jag är inte helt säker på att hon skulle springa hem, hursom så skulle det gå i en jäkla fart! //Emma

  7. Min pålle har varit precis som din, vänt för allt, vägrat gå och typ stannat och ”rest sig” runt åt andra hållet. Har känt hennes hjärta slå under sadeln emellanåt. Första åren var hon så spänd att hon nästan rörde sig orent, kunde inte galoppera ordentligt utan nästan travade med bakbenen =) Nu är hon 15 och äntligen är hon dräglig att rida ut på, men bara om det inte blåser, inte regnar och inte är kallt då tittar hennes gamla jag fram. Passar på att rida ut nu på sommaren dagen efter ett riktgt hårt pass så hon är lite trött. Vi håller oss dock till våra vanliga rundor. Tråkigt för jag har alltid tyckt att man ska använfa uteritter som avkoppling för hästen men det är bara att inse att det är bättre att rida ett jogging pass på ridbanan i så fall =)

  8. Hahaha jösses du skriver så roligt, men jag förstår hur jobbigt det måste vara. Jag rider alltid ut med gramantygel, har du den på mini? En stor hjälp!! Att kunna (ursäkta) rida in hästen i handen så pass att den inte kan fokusera på annat när man exempelvis möter en bil/älg/farlig sten är ganska tacksamt…

    • Jag har aldrig provat graman på henne, men är tveksam till att det skulle hjälpa.. När jag håller i henne så krullar hon ihop halsen och springer lika fort.. Oftast går det övertala henne, men gränsen gick visst vid älgar! 😉 //Emma

  9. Har du ingen som kan agera stödhäst åt Mini? De flesta är ju betydligt lugnare om de är två. 🙂
    Min häst var helt galen när han var yngre, han var rädd för absolut ALLT, stenar, träd, bilar, joggare, barnvagnar, cyklar osv. ALLT. Stod mer på två ben än fyra och jag grät många gångar av ren förtvivlan. :/ Han var även oberäknelig på banan
    Men det blev bättre! Nu är han för det mesta jättesnäll att rida ut! Bara lite rädd för mopeder och traktorer och sånt, vilket man kan förstå. Men han älskar att skritta ut i skogen.
    En bra ide är att varje dag när du tränat klart i ridhuset och hon är trött, så skrittar ni en liten sväng. Börja med en kort bit och utöka lite för varje dag. Det var så jag gjorde med min, då hade han inte så mkt överskottsenergi och jag pressade honom inte att gå längre än han vågade. Nu vill han inte ens vända när vi skall hem haha. 😉

    • Jag brukar försöka ha någon mer med mig ute i skogen, men just igår fanns det ingen tillgänglig.. Nästa gång får nån mer följa med!! //Emma

  10. Lite roligt, jag har en halvblodshingst som är tre år. Han är absolut ingen såndär lugn och trygg herre som halvbloden var för ett par år sen.. snarare tvärtom, men när det kommer till skogen så går han med på i stort sett allt. Broar, bäckar, älgar, trafik ja i stort sett allt. Att tillägga då är att jag brukar få rida honom själv då ingen annan häst i stallet är så trygg att rida ut på.. Haha, men jag förstår dig! Det är inte alls kul när man känner att man råkar ut för precis allt, för älgar tycker jag är helt okej att dom faktiskt reagerar på.. Dom talar ju inte samma språk 😉

  11. Nej fyfan! Jag skulle garanterat fått hjärnblödning alltså. Min häst är också världens räddhare – och har han väl blivit ordentligt rädd är han helt blockerat i skallen i alla fall en kvart. Dessa hästar alltså.. De är ju för underbara.

    Haha – ”Mitt i allt kaos började hon hysteriskt äta på ett träd” – man måste ju bara älskart.. 🙂

    • Haha, ja jag undrar vad som snurrade runt i hennes hjärna där… Det var till och med ett dött träd som hon högg tag i… //Emma

  12. Om du kan tänka dig att låta mig rida din häst så tar jag mer än gärna med henne ut i skogen 🙂

  13. Så underbart du har skrivit… man kan inte undgå paniken i texten men ändå sitter jag och små ler när jag läser, älgar verkar inte vara nått som imponerar varken dig eller Mini…

  14. Rida ut är ju det bästa som finns typ!! Tävlingshästar behöver mke variation för att inte tappa gnistan;-)
    Om du rider ut oftare kommer både du och hästen förmodligen sluta känna obehag för uteridning!

    • Haha jo det vet jag 😉 Och hon får gå i skogen iallafall en gång i veckan, men jag tycker inte att det är kul för det! Hon kommer alltid vara explosiv och skvättig, hur mycket man än rider ut, och sånt uppskattar inte jag.. //Emma

Kommentera