Gårdagens ridning!

Igår reds Fiffi igen. Vi försöker få till 3 dagar i veckan iallafall. Så fort utebanan blir snö- och isfri tänkte jag börja tömköra lite också.

Jag började med att longera henne och hon får ju sina tokryck, men är ändå lite mer sansad tycker jag nog, än tidigare. Hon har inte några sadeltvångstendenser, men hon sparkar bakut i galoppfattningarna, speciellt i höger varv. Till saken hör att fröken Fiffi är extremt känslig för all form av beröring, särskilt nu i fällningstider. Ska man ta på henne ska man tag ordentligt, annars kan det kvitta hälsar Fiffi och kan då lyfta på bakbenet… (men då säger jag faktiskt ifrån, nån måtta får det vara! 😉 ). Hon är en väldig snäll häst, men helt klart en bebis.

Det kan vara en sån sak att hon sparkar mot att schabraket flyttar sig på ryggen när hon galopperar, det ligger tussar med päls på korset på henne när jag tar av sadeln. Ja, jag vet inte, men hon får iallafall inte sparka så när någon sitter på.

Så igår travade Christine bara, och det gick riktigt bra! Hon gick superfint längst fyrkanten, kunde byta varv i trav och fick bara ett stolleryck. Hon är en väldigt explosiv pålle, och det är inte alltid man vet vad hon reagerar på. Vi försöker få henne att tänka framåt hela tiden, då slappnar hon av mer och söker sig till en fin form. När hon backar av blir hon mer slängig med huvudet. Jag ska se om jag kan fixa till en liten film och lägga in här! Nästa gång blir på lördag och söndag.

Jag har föresten köpt en höboll till Fiffi som jag med spänning väntar på! Det finns ju inget i hagen att pilla på eftersom våren dröjer så förbaskat, så trästolparna har fått sig en hård match under vintern. Med höbollen hoppas jag att tuggtiden kan förlängas lite, plus att hon gillar att leka med saker. Får hoppas att hon inte sparkar in den till grannen bara. 😀

Bild från www.equipage.se

Bild från 24 november, 2017, när vi köpte lilla Fiffi. Herregudars vad hon har växt sedan dess!! (Den grimman skulle jag aldrig någonsin få på henne nu…)

Ridning pågår!

Förra helgen satte vi igång med ridningen igen, på en (minst) halv decimeter högre Fiffi (och 50 kg tyngre…). Det var lite spänt i början, men det verkar som att hon kom ihåg vad som gällde. Christine får fortsätta rida henne ett tag till, men sen ska jag allt hoppa upp med! Fokus nu ligger på styrning och att hon ska slappna av. Hon sparkar rätt mycket i galoppen på lina, mest på grund av spänning ser det ut som. Det beteendet vill vi ju inte ha i ridningen, så än så länge har vi bara travat. Det gäller att lägga en bra grund!

Jag tränar också från mitt håll, med att lyfta hovarna… Fiffi tycker att det är rätt så pest att hålla upp fötterna – speciellt bak – så det är ett litet projekt. Hon tror nog att hon ska tappa balansen, och det blir en sådan våldsam reaktion när hon väl lyfter hoven, inte så att hon är dum på något sätt, men hon överdriver lyftmomentet så kopiöst mycket. Så nu tränar jag med kommando och så får hon en godis så fort hon lyfter upp hoven korrekt. Lite träning varje dag!

Annars verkar ju våren äntligen vara på ingång! Mycket välkommet och jag bara längtar tills det blir plusgrader dygnet runt så täcket kan ryka för gott! Det behöver Fiffis päls… Och bara utebanan blir bar så tänkte jag även introdusera tömkörning som komplement, det kan nog bli bra!

Vy från ridhuset – solning pågår!