Dessa uteritter

Ni som har hängt med oss genom åren vet att jag och Mini har haft stora problem med uteritter stundtals. Jag minns en period, jag tror Mini var runt 7-8 år, när det inte gick att sitta upp på henne utanför stallet. Hon sprang runt och började typ bocka (hon kan inte riktigt det), stegra sig och försökte kasta sig iväg. Bara vi kom ut i skogen var det lugnt. Även om jag satt upp i ridhuset, så började hon direkt vi kom utomhus.

En annan period så kunde vi bara rida ut om vi hade en svans att gå i. Oftast fick snälla Edelbert ställa upp, han hade en väldigt trygg svans att styra in i.

Numera kan jag rida ut själv, jag kan sitta upp utanför stallet och skritta iväg på långa tyglar. Jag kan trava med halvlånga tyglar och Mini lufsar på utan problem. I galopp taggar hon till (rejält) men nu vet jag vad hon eventuellt kan hitta på så jag känner mig relativt trygg, fast jag inte tar några onödiga risker. Men bara det att jag kan brassa på i lite högre tempo, det är så himla underbart, och Mini behöver verkligen det!
Häromdagen filosoferade jag lite och kom fram till att Mini är ingen modig häst. Men till skillnad mot en del andra lite fegare hästar, så vågar hon alltid trotsa sin feghet och göra sådant som hon tycker är läskigt. Hon ballar (nästan) aldrig ur, och jag kan relativt lätt övertyga henne att gå förbi/över saker som hon är rädd för, där andra hästar kanske kastar sig tillbaka eller totalvägrar.

Som idag till exempel. Då hade vi varit på rakbanan och kört ett riktigt hårtpass (4 vändor i galopp, säkert ett par kilometer iallafall! 💪), på vägen hem kom det helt plötsligt 5 stora hundar springandes emot oss, skällandes… 🙈 Jag blev lite lätt panikslagen och skrek åt dom att stanna (de brydde sig inte nämnvärt…). Mini däremot, stod bara och stirrade, men rörde inte en fena. Till saken hör att vi har hundar i stallet som springer löst, så hästarna blir väldigt vana vid det. Tack för det säger jag efter idag! 

Hursomhelst så fångades hundarna in snabbt och ingen skada skedd, men jisses vad rädd jag blev för en stund, tänk om Mini hade tvärvänt i panik, det hade inte vart kul.



Våra ridvägar är bäst! 😍😍😍

Träning och tävling

Måndagens träning gick riktigt bra! Vi ökar kraven på Mini-hästen och hon får börja ta i ordentligt nu. Hon blir trött såklart, men det är i nuläget en gång i veckan som hon går så hårt, så jag tror bara det är bra för henne. Vi måste ju bli starkare!

Vi tog oss igenom galoppen, och framför allt formen i övergångar. Mini vill gärna dra ut formen och släppa ryggen. Hon har alltid tummat på just det, men det är extra tydligt nu när hon tappat lite muskler. Jag fick rida serpentiner med enkla byten och även vanliga byten, och hela tiden se till att hon var med på den nya yttertygeln och var eftergiven i den nya innersidan. Det blev väldigt mycket bättre, dock fungerade galoppombytena bättre än de enkla… 😛

I slutet fick vi till så fin trav en kort sekvens, den känns som den gamla Mini kommer tillbaka lite mer för varje dag!

Jag hade ju även tänkt att rida en Msv B:4 som första start, men ändrade istället till en B:3 (om tävlingen nu blir av, det måste till en hög till med anmälningar…!). Jag har aldrig gillat B:4, bara massa snett igenom, och Mini laddar för ökning varje gång. B:3 är väldigt trevlig, med lite volter och byten rätt över ridbanan. 14:e oktober är det tänkt att vi ska lufta oss, innan det ska Mini klippas och kanske hinna med en vetcheck, annars tar vi den efter! (Hon känns väldigt fräsch nu, så det är inte hela världen.)

Woohoo!

Höst- och regnmörker över stallet

Mini och hennes granne Lennart. Mini har en hatkärlek till honom, oftast står hon och surar mot honom (Lennart ser lika glad ut som vanligt), men när han har mat och inte hon, då är han väldigt trevlig tycker Mini, som glatt äter hö direkt ur hans mun.

Glad Mini

Idag red jag ett program för första gången sedan november förra året. Det fick bli Msv B:4, som jag eventuellt har tänkt att starta om drygt en månad! 

Jag hade inte tänkt rida några travökningar, onödigt slitage tänkte jag. Mini var ganska med på det i början, men blev så jäkla taggad under programmet så i slutet när man rider först en galoppökning på långsidan, för att sen sakta av till trav och göra en ökning på diagonalen, då hade jag inget att säga till om! Mini tog tag i bettet och drog iväg i full fart! 😍

Vi missade väl inget direkt, det ska vi väl inte göra heller kanske, men övergångar och sånt fanns inte med i Minis värld. I galoppen blev hon så på hugget och de enkla bytena var tydligen sjukt onödiga! 😂 Lite mer programträning får nog stå på schemat om vi ska våga visa upp oss!


Imorgon är det Anki-träning igen! 

Maj genom åren

Alltid roligt att gå igenom gamla bilder här på bloggen. Vi har ett gediget arkiv kan jag säga… Bara på min dator har jag nästan 20 000 bilder, lägg till ungefär 300 videofilmer så förstår ni att det finns mycket att kolla på!

Men det är väldigt kul, speciellt att jämföra lite. Här följer några bilder på mig och Mini, från maj 2013 till maj 2017.

Maj 2013

Maj 2014

Maj 2015

Maj 2016

Maj 2017

Första galoppen efter 6 månaders konvalescens

Vi får se hur maj 2018 kommer att se ut! 🙂

Måndagens träning

Jag hade en väldigt pigg och glad Mini-häst inför måndagens Anki-träning. Något även Anki påpekade, att även om vi är på henne lite om att aktivera bakbenen, att ändra sig, ställa mer, vinkla hit och dit så ser hon så glad ut hela tiden. Det finns inga protester i den lilla hästen, utan hon försöker och försöker. Jag överdriver inte om jag kan räkna gångerna hon faktiskt har satt sig på tvären till, ja kanske tre gånger? Nästan så jag minns alla tillfällena till och med! 🙂 Sen kan det lätt bli för mycket Mini att försöka reda ut, speciellt när hon hetsar upp sig och börjar ta alldeles för många egna initiativ. Dessa har dock blivit mindre med åren, men oj vad de fanns där när vi skulle börja med galoppombyten…! 😉

Åter till träningen då! Vi började att checka av traven. I höger varv så var vi väldigt nöjda från början, takten var bra, formen likaså och Mini var fint i ramen. I vänster varv var det lite svårare att få in vänster bog och få en fjädring till yttertygeln. Jag fick tänka lite öppna i volten, utan att hon fick slänga ut bakdelen, det var bogen – framdelen som skulle flytta sig. Detta blev betydligt bättre ganska snabbt.

I galoppen har vi lite kvar innan vi är tillbaka. Mini vill gärna dra isär sig och bli lite flack, istället för att runda upp ryggen och komma över bakbenen. Det har ju med styrkan att göra – hon orkar inte riktigt än. Men vi får till små sekvenser hela tiden, många förlängda halvhalter som gör att hon får samla sig några steg i taget. Det är så små marginaler och vips så har Mini fallit isär, utan att jag nästan märkt det. Det krävs alltså en aktiv ridning från min sida, här får man inte tänka på annat inte! 😉 Vi fick iallafall till det några steg då och då. Nästa träning ska vi starta med galoppen, hon blir så himla trött snabbt och då orkar hon absolut inte. Bättre att börja med det jobbiga när hon har energi kvar. Traven klarar jag av att reda upp hyfsat bra på egen hand, jag tränar ju bara 30 minuter, så det är lite knappt om tid. Mini behöver ett par skrittpauser under tiden också.

Igår red jag ett pass i ridhuset igen och tog mig igenom galoppen som stundtals kändes superfin!! Vi kommer sakta, sakta tillbaka!

Tröttsamt! Mini får varje höst knölar och små sår i ansiktet, därav massa ludd här och var. Jag provade att rida med remontnosgrimman, men det uppskattades inte, så hon får se ut så här ett tag!

Nytt schabrak från vårt stall, Vicini. Passar Mini finfint!

Magen försvinner mer och mer… 😛

Sportz-vibe z

Jag har ett tag sneglat på diverse magnettäcken, men har avfärdat samtliga med tanke på vad de kostar. Jag lekte även med tanken att sy ett eget (eller mamma 😉 ), med lösa magneter men nää, alldeles för krångligt (tycker mamma).

Då hittade jag Sportz-vibe z massagetäcke, och tyckte att detta lät väldans intressant. Den varianten jag tittar på kostar runt 6000 kr, så ja, fortfarande väldigt mycket pengar. Men så hittade jag exakt dessa täcken på eBay för nästan halva priset, så frågan är om det blir aktuellt med köp, så kanske man ska beställa därifrån?! De hade fortfarande 30 dagrars öppet köp…

Hursom så ska jag kolla runt lite vad folk tycker om detta täcken, om det överhuvudtaget är värt att inhandla ett, eller om man lika gärna kan rykta hästen lite extra om dagarna. 😉 (Någon som har provat det??)

Bilder lånade från strombergsgard.se

Tillbaka till verkligheten!

Nu har jag jobbat i en vecka och semestern känns lite avlägset långt borta! 🙂 Dock är solbrännan från ett underbart Mallorca kvar fortfarande, en otroligt härlig resa som vi gjorde min sista semestervecka. Mallis överträffade ALLA förväntningar, vi hyrde bil och åkte över hela den östra sidan av ön, till små badvikar och grottor. Rekommenderas varmt! 😀

Nu går vi in i en höst som kantas av träning, jobb och förhoppningsvis en eller två tävlingar i början av november. Jag och sambon håller även på att avsluta ett tomtköp och ska börja på allvar att förverkliga våra husbyggar-planer. Om ett år har vi kanske, kanske ett nästan (halv)färdigt hus att flytta in i, bara ett par kilometer från Minis stall! 🙂

Mini blir hela tiden starkare och starkare, börjar få bort gräsmagen och jag har börjat sätta lite mer press med samling och form. Jag har tänkt att fortsätta med uppbyggnaden i en månad till, sen ska vi ta en veterinärcheck innan vi siktar mot tävlingsstart och vinterträning. Första start kommer bli en Msv B:5 och jag hoppas vi kan vara tillbaka i Msv A/St George i mars/april nästa år, det borde inte vara några problem om vi fortsätter vara skadefria!

Ikväll är det Anki-träning igen, en bra avslutning på en regnig måndag! 🙂

Lite blandade bilder från sommaren: