Hej hej! Jag har smält Flyingeveckan nu och tänkte dela med mig om vad som hände där nere 🙂
Penny skötte sig suveränt. Åt, drack och sov toppenbra. Det är mycket intryck för en treåring att vara där nere. Det mesta är nytt och det är väldigt mycket folk, hästar, lastbilar, vimplar, flaggor och rörelse. Vi hade hästarna i det permanenta stallet vilket var helt fantastiskt. Där var det lugn, toaletter i stallet, uppbindningsmöjligheter etc. Ska jag dit med en häst igen tänker jag utan tvekan önska om att få stå där igen.
Första dagen jag kom ner gick vi till veterinärbesiktningen. Bara att ta sig dit med en energifylld treåring var ett träningspass. Men det gick bra och hon blev ”godkänd”. Jag red båda dagarna innan start. Inte något långt pass men ville ändå att hon skulle få röra på sig. Hon var pigg men snäll!! Dagen innan start visade jag Penny banan och hon skötte sig super!
När det var dags för start kändes det bra i magen. Penny hade fått aklimatisera sig och sett banan kvällen innan. Vi gick in med två ekipage till så ingen behöver vara ensam där inne. Penny skötte sig helt otroligt bra. Hon var cool lugn. Vi fick ta täten och rida de olika momenten domarna ville se. Så bra som hon gick inne på banan vet jag nog aldrig om hon gått. Hon var så avslappnad och fin. Något steg kände jag i traven att det blev lite obalans/ojämnt men la inte så mycket fokus på det.
När vi ridit våra 15 minuter berättade domarna först om de andra två ekipagen och gav dem betyg och omdömen. När det kommer till mig och Penny säger de att de är lite osäkra och tyckte sig se någon liten ojämnhet i traven. Domaren pratade engelska så jag hade lite svårt att höra vad hon sa. Men hon frågade mig om jag kände av någon liten ojämnhet i traven och jag nickade, eftersom jag hade känt något steg att hon var lite i otakt. Sedan fortsätter domaren på engelska och jag uppfattade det som att hon frågade om ”borde vi ha avbrutit dig under ritten” – något sådant. Jag nickade för jag tänkte att om de tycker att hon är oren så är det ju klart att de ska be oss sakta av, inte genomföra ritten. Om hon sa det här var oklart (ingen verkar ha hört), så de tackade för sig och vi fick lämna arenan. SNOPET? Jag fattade det som att de tyckte hon var oren och därför fick jag inga betyg. Men varför lät de mig rida hela ritten?
Jag var så kluven när jag kom ut för jag var så glad över hur Penny hade presterat där inne, jag var så stolt!! Men var hon halt? Hade hon gjort sig något?
När vi kom tillbaka till stallet åkte vi iväg till Barbro, veterinären som var på plats. Hon kollade upp Penny och vi fick springa igen. Hon tyckte att de inte alls Penny var halt. Däremot är hon bara tre år, har inte balans och styrka som en mer vuxen häst så hon tyckte inte att det var så konstigt att hon ibland var lite ojämn. Jahapp? Penny var alltså okej enligt veterinär men vi fick ändå inga betyg eller omdömen från domarna. Ni förstår nog att allt blev så himla snopet… Vi fick åka hem, med en Penny som sprungit så fint, inte halt enligt vet, men enligt domarna var hon inte helt 100%. Nu står Penny hemma hos sin ägare Ewa och vilar kropp och knopp efter några månaders träningsläger på Grava-Rud. Det är hon värd. I magen ligger en liten bebis. Pappa heter Touchdown och honom såg vi nere på Flyinge, så fin och cool hingst!
Fredagen var starten med Penny, jag åkte 05:15 på lördagen till Göteborg och sprang Toughest, kom på 13:e plats av 1348 personer och vann kvalgruppen till Elite. Snacka om händelserik vecka….
/Maria
