Hemma igen!

Nu är vi hemma efter en till intensiv och rolig dag. Jag är väldigt glad och stolt, jag brukar inte vara det. Men nu kände jag inför starten att jag och Arras hade ju ingen chans i det startfältet. Jag berättade för alla att det kommer minsann inte bli någon placering i den klassen med det startfältet. För jag trodde aldrig att jag och lilla ponnyArras skulle ha någon chans mot de där duktiga ekipagen.

Första gången någonsin så fick jag lite, lite gåshud när jag red in på prisutdelningen. Extra härligt var det när Anki stod två hästar till höger om mig och ger mig tummen upp och ett stort leende!

Jag kanske låter lite töntig men va fan =) Resultat: http://online.equipe.com/sv/class_sections/23424/results

/Maria

woooow !!..

Nu har jag precis tävlat och jag är fortfarande uppe i det blå! Vi red sist i klassen och arras kändes lite trött. Vi hade några missar så jag tog av mig fracken och var på väg hem när resultatet kom : 65% och en femte placering!!! I en nationell george. Jag är så stolt över arras:-D

Nu ska han få gå ut och rulla sig i hagen! Min tränare kom trea! Grattis till henne! Film kommer sen 🙂 hej hej

/Maria

Dag två..

Nu är det full fart mot stallet och förberedelser inför tävlingsdag nummer två. Det ser ut att bli kanonväder, va gött! Idag är det St:george och Intermedier I B (typ Svår B:1  tror jag) på Hammarö. Jag startar förstnämnda klass.  Återkommer ikväll!

/Maria

Lyckad start!

Nu har jag precis kommit hem och är ett vrak. Har inte hunnit äta lunch och har druckit på tok för dåligt. Det har gått i ett!

Hur gick det då?

Jo det gick faktiskt riktigt bra. Det började med att Arras var alldeles tokig hela förmiddagen, stod och bockade i boxen och visste precis vad som väntade. Sedan åkte vi iväg och då var det som att han slappnade av. Då blev han lugn och såg riktigt nöjd ut när vi lastade ut honom. Jag red bland de första i klassen och såg Sofia Möller på Channon 1082 på framridningen. Vilken häst!

Återigen kom jag på mig själv med att tänka att jag spelar i en annan division och Arras springer ju inte alls lika flaschigt som alla andra. Men mina sådana tankar släpper jag så fort jag kommer upp på hästen. Då släpper även nervositet och jag fokuserar på min ridning.

Arras kändes lite halvloj på framridningen, Anki hann slänga ett öga och sa att jag måste få honom kvickare i bakbenen och sätta sig lite mer. Jag kämpade och kämpade, var inte helt nöjd tyckte jag. Men det var min tur och jag red in på banan.

Jag startade programmet och tycker att Arras skötte sig fint. Ryggningen, som jag tränat så dåligt på, gick mindre bra. Men annars var det inte så många missar.

Resultatet blev tillslut 65,5%.

Riktigt bra i den konkurrensen! Sofia Möller red på 66% så jag låg på andra plats, men då var det riktigt många fina hästar kvar. Så vi tog vårt pick & pack och åkte hem.

Vi hade lite koll på placeringarna under tiden vi åkte iväg med Arras. Vi låg på fjärdeplats när det inte var så många kvar. Så vi åkte tillbaka till tävlingsplatsen för att eventuellt gå på prisutdelning. Resultatet stod sig ganska bra och vi slutade på en femteplats, likaplacerad med Jenni Larsson från Segersta. Det var 6 placerade. Bilder kommer eventuellt senare eller imorgon =)

Ettan, tåvan, trean red på 66%. Fyran, femman, sexan red på 65%. Snacka om tight! Här finns resultatet: http://online.equipe.com/sv/class_sections/23411/results/

/Maria

En sväng till Hammarö

Jag lyckas ALLTID jobba när det är stora tävlingar i närheten, slår nästan aldrig fel.

Men idag hann jag iallafall iväg en sväng på fm, för att se unghästklasserna! En del fina, en del mindre fina.

Ankis ”Alfred” kvalade med 83% och var i topp! Han såg superfin ut!!

Tyvärr hann jag inte se så många 6-åringar, inte för att det var så många med, men jag såg åtminstone Jeanna Högberg och Wellington. Tror inte dom hade en enda miss, och vilken snygging!! Fick 84% .

/ / Emma

Asparados

Anki Carlsson ska försöka kvala Asparados till 5-års championatet i dressyr i helgen. De var med på Flyinge i höstas och gjorde superbra ifrån sig. Jag gissar på att det kommer gå galant. Heja Anki och Aspasados!

Bilden är tagen från Segerstads Dressyrstalls hemsida

/Maria

Skräckblandat

Det är konstigt…

En kompis frågade mig häromdagen om jag ser fram emot att tävla, om jag tyckte att det skulle bli kul eller om det var lite jobbigt. Det verkade vara så mycket förberedelser tyckte hon och det har hon ju minst sagt rätt i.

Jag känner någon slags skräckblandad förtjusning inför en tävling. Det beror självklart på vad det är för tävling. Är det på hemmaplan eller i närheten är det värst, många bekanta som är där och då vill man göra extra bra ifrån sig. Är det stora nationella tävlingar och många professionella där är jag också extra vemodig. Det är antagligen för att man vill prestera på topp, liten släng av prestationsångest. 

Men det är ändå väldigt roligt att tävla. Det är ju därför jag håller på och tränar varje dag, vecka efter vecka. Tävlingen är ju ändå ett kvitto på allt slit. Men nu är det ju så att man har en häst som ska vara på humör och vilja prestera. Den ska lyssna på varje liten hjälp och inte störas av allt runtomkring. Så även fast jag vill vinna, så kanske inte hästen är på topp. Sedan måste jag vara på hugget och matcha hästen så bra som bara möjligt.

Vi får inte heller glömma att det är en bedömningssport, så man får alltid hoppas på att domaren gillar vad den ser! Med andra ord så är det en massa saker som ska klaffa! Men kul är det!

/Maria

Elin och Chantelle

Elin och jag har tävlat mot varandra sedan våra hästar var bebisar. Eller iallafall sedan de var fem år gamla. Vi har följts åt under 8 år och är inne på vårat 9:onde år på tävlingsbanorna ihop. 

Det är alltid kul när Elin är med och vi brukar checka av så att vi anmäler oss till ungefär samma tävlingar. Elin ska vara med i samma klasser som mig i helgen. Chantelle är en superfin häst som rör sig kanonbra! Hon kan dock sprattla bort sig ibland men när hon får till det så haglar toppbetygen. 

Jag håller en tumme för mig själv och en tumme för Elin i helgen. Sedan vill jag ju hålla en tumme för min tränare också såklart…eller en tå.

/Maria

Bland det värsta jag vet…

Det är när man kommer till stallgången, eller främst vattenspiltan och möts av en lersjö. Ska det vara så svårt att sopa efter sig, eller att göra rent i brunnen?! Jag låter kanske som en moraltant, men jag tycker att det liksom hör till sunt förnuft att göra rent efter sig när man har varit där. 

Så här såg det ut idag:

Där under finns det en brunn. Kan vara svårt för vattnet att ta sig ner nu.

Då stoppar helt enkelt ned handen, och tänker på nåt trevligare, än att man just nu gräver i en sörja av hästbajs och lera! 😀

Så ska det se ut!

// Emma