Rädda mina stövlar!

Två dagars ridning i regnoväder var inte vad mina stövlar hade önskat sig. Sadeln och kandaret klarade sig bra (tyglarna mår förvisso sådär, men det är hanterbart), men mina stövlar…..

Själva stövevlskaftet mår bra, men fotdelen är katastrofal! Helt mjuk och typ ”svamp-grynig” (bra förklaring..). Det växer även upp vita fält (se mittenbilden) som går att torka bort, men som sen kommer tillbaka. 

Vad ska jag göra??!

// Emma

Emma ger tummen upp!

Häromdagen när jag var på Hööks för att köpa en tröja, så slank det med en sadeltvål också. Vi har ju alltid hissat Tib´s sadeltvål här, men om jag ska välja min andra favorit så är det den här:

Det är alltså tvål och balsam i ett! Det blir rent och blankt  med en gång. Super!

Sen en till sak som jag har märkt är väldigt bra att ha i vårt stall:

En vattenkokare! Varmvattnet i stallet räcker ungefär till en och en halv häst, så ska man sen svampa av te.x. en svettig Mini-häst så kan det bli väldigt otrevligt om det bara finns kallvatten kvar. Då kan jag nu lösa det genom att koka en liter vatten, så blir alla nöjda och glada! 😀

// Emma

Tips på träns!

Det var en läsare som ville ha tips på ett rundsytt träns, med alla spännen i nacken och med ca 5 cm bred nosgrimma.

Nu vet jag inte vilken prisklass hon letar i men här kommer några förslag:

OS-träns. Dyrast först… Men man får ett riktigt bra träns för pengarna, som håller en evighet! Pris ca 5000 kr. 

Döbert rundsytt. Alltså ett sådant jag har på Mini. Ett bra träns, men inte värt pengarna. Jag kan ha fått ett måndagsexemplar dock.. Pris ca 4000 kr.

BR ”Dartmouth”. Ser helt okej ut, dock har jag inte sett detta i verkligheten. Ligger runt 1800 kr i pris. 

Premiera ”Monaco”. Dock är det lackad nosgrimma här, och jag är osäker på kvalitén. Riktigt billigt dock, för att vara ett sådant här träns; ca 1100 kr! (Dessa två tränsen fanns på www.tophorse.se

Alecto Gold Medal från HööksBilligast i klassen, 659 kr. Jag gillar inte nackdelen här och inte heller hur de valt att fästa pannbandet. Men det kan man ju fixa själv med en annan sort. Dock är inte alla spännen i nacken här, på nosgrimman sitter spännet på sidan.

// Emma

En tanke sådär…

Jag tänkte på det igår när jag red att när man rider skänkelvikningar kan det lätt bli att man som ryttare lutar sig åt något håll för att man vill ”hjälpa till”, eller att man kränger och blir sned i kroppen.

Jag brukar göra skänkelvikningen i skritt, då får man mer tid till att titta i spegeln framifrån för att se om man sitter rakt över hästen. I skritten tycker jag även att det är lättare att känna om man har båda sittbenen i sadeln och rätta till eventuella snedheter. 

Jag brukar rida skänkelvikning från hörnet till exempel i vänster varv, in mot X, för att sedan rida ställa om och rida skänkelvikning för höger skänkel ut mot nästa hörn. När jag gjort detta kan jag göra lite kortare sekvenser där jag flyttar Arras för höger skänkel några steg, för att sedan flytta för vänster skänkel några steg osv.

Och jag försöker vara noggrann med att han flyttar kvick för skänkeln så fort jag lägger till den och att han inte lägger huvudet på sned eller kränger iväg med bogarna etcetera. 

/Maria

Galoppombyten!

Jag är säker på att det finns fler där ute som, liksom jag, tragglar med dessa galoppombyten. 

Här kommer lite träningstips och idéer på hur man kan lära in byten.

För det första så är det viktigt att lära hästen att byte rätt från början. Ett felaktigt inlärt galoppombyte är väldigt svårt att rätta till. Alltså så spelar ryttarens egna erfarenhet stor roll! Är man orutinerad själv är det guld värt att få öva på en häst som kan sin sak, och som ”gör rätt om ryttaren gör rätt”, men samtidigt inte blir stressad om det blir någon miss i hjälpgivningen.

Hästen ska kunna utföra enkla byten (alltså avsaktning till skritt och sen fatta ny galopp) på ett bra sätt, och ha god balans i galoppen, innan galoppombyten påbörjas. 

I början är det bra att lägga bytena på samma plats, så hästen är inställd på vad som ska komma. Det som faller sig mest naturligt är att byta galopp när man byter varv, alltså på en diagonal eller rätt över ridbanan. Efter ett lyckat byte är det bra att bryta av till skritt och berömma!

Hästen lär sig efterhand vart bytet brukar komma, och blir gärna lite överambitiös. Då får man byta ställe så inte hästen vet på förväg vart den ska byta. Ett spänt byte blir inte ett bra byte! Det är väldigt viktigt att hästen väntar på dina hjälper.

Hästen ska vara rak och något ställd åt galoppsidan, och eftergiven i nacken. Ställ sedan över mot den blivande galoppsidan (alltså ställd, inte böjd. Man får inte hålla i den blivande innertygeln!)

När hästen ställer om korrekt får man automatiskt mer bjudning på den nya yttertygeln och en eftergift på innertygeln. Fungerar inte detta, gör man inget byte. Man drar sen tillbaka den nya ytterskänkeln något och ser till att hästen bjuder rakt fram. Nya innerskänkeln flyttas fram till ”normal” plats. På ”byt” trycker man till med nya ytterskänkeln, samtidigt som man kramar till lite med den nya yttertygeln. 

Under bytet ska man sitta still i sadeln och följa med med det nya inte sittbenet. Man tittar framåt och rider rakt fram mot nästa punkt.

Träningstips:

  • Det är bra att ha med en medhjälpare i början, för att se om bytet är rent eller inte.
  • Om hästen byter efter med bakbenen, kan man förstärka ytterskänkeln med en lätt spöhjälp (alltså blivande yttersidan!) Samtidigt som man trycker till med skänkeln förstärker man med spöet. OBS! Hästen får absolut inte uppfatta spöet som bestraffning!
  • Byter hästen efter med frambenen beror det oftast på att man håller för hårt i den nya innertygeln. Mjukna i innerhanden, förstärk yttertygeln och rid fram i bytet, så brukar det hjälpa.
  • När hästen gör rätt; beröm!
  • Reagerar inte hästen på byteshjälpen, rid vidare i den gamla galoppen och hitta rätt balans, innan ett nytt försök görs.
  • Den enda korrigeringen som är lämplig under inlärningen, är att lugnt och metodiskt göra om. Grova tillrättavisningar kan förstöra för en lång tid, kanske för alltid!

Vanliga fel: 

  • Galoppkvaliteten är inte tillräckligt bra, antingen för lite samlad (hästen är för lång och slapp), eller för hastig.
  • Hästen är för dåligt eller inte alls eftergiven i den nya inre sidan.
  • Hästen är förböjd i den nya inre galoppsidan.
  • Ryttaren kommer med hjälperna i del ögonblick och trycker till på måfå. Hästen byter då orent eller i ett senare galoppsprång.
  • Hjälperna blir för grova så att hästen blir rädd och tappar balansen. 
  • Hjälpen blir för svag och otydlig så att hästen inte förstår.
  • Ryttaren över för mycket på galoppombyten utan att lägga in andra övningar som omväxling.

Det är bra att avsluta ridpasset med att rida en diagonal utan att lägga in ett galoppombyte, så att man vet att det funkar. Det är även bra att rida någon förvänd galopp utan att byta.

Mini i ett överdrivet byte med en ryttare som varken sitter still eller tittar rakt fram!

Känner du igen delar av texten? Det är hämtat från Louise Nathhorst bok ”Dressyr med Lussan”. Superbra bok med massor av nyttiga och bra övningar”

// Emma

Lösgörande arbete!

Vi fick lite önskemål om att skriva om lösgörande arbete. Vi har skrivit om detta förut, så vi lägger helt enkelt in det igen! Fyll gärna på med egna tips! 😀

Det som jag märker väldigt väl är att när jag är avslappnad, så blir det även lättare att få hästen avslappnad. Om jag är stressad och irriterad, så blir Arras spänd, ganska logiskt eller hur?

Så tips nummer ett, rid aldrig när du är irriterad och stressad om inte det är så att just ridningen får dig att slappna av. Men risken finns att man blir irriterad på hästen, helt utan anledning.

Jag fick ett bra tips av min tränare i skåne vad gäller att checka om hästen är lösgjord i sidorna. Rid rakt fram mot spegeln och ställ höger för att sedan ställa om till vänster UTAN att flytta hästen och utan att hästen vinglar. Enbart böja i sidorna. Funkar detta utan att hästen protesterar eller blir stark, så är det kanon!

Var noga med att: om du vill böja igenom hästen ordentligt i säg vänster sida. Håll då inte för hårt i höger tygel. När hästen är helt loss i vänster sida, så kan du plocka upp den på ytter tygel igen.
Emma tillägger: Hästen behöver absolut inte på något sätt vara samlad i detta läget. Våga släppa stödet helt på yttertygeln, och ställ igenom med innerhjälperna. Man får passa också att yttersidan inte ramlar för långt ut, med hjälp av ytterskänkel.

Här kommer lite fler tips:

* Skolor fungerar som lösgörande. Öppnor och slutor i alla gångarter.

* Rida på en volt och flytta hästen för skänkeln runt om i volten.

* Skänkelvikningar som avbryts med en volt, för att sedan gå tillbaka till skänkelvikning.

* Tusentals övergångar, fungerar som lösgjörande.

Emma tillägger:

* Återkommer till slutorna. Diagonala slutor i skritt. (Till att börja med) Mycket lösgörande, men man får passa sig att baken inte hamnar före, då det istället bromsar upp hästens rörelser.

* Släpa fram några kavalettibommar (upphöjda) och lägg dom på en volt. Jättebra sätt att få hästen med lösgjord i ryggen. För mer vågade ryttare, hoppa studsserier i långsamt tempo. 😉

Här är en artikel som tar upp just det lösgörande arbetet med hjälp av slutor.

// Emma & Maria

Bra tips!

Jag har alltid tyckt att mina Back on track-paddar har varit aningens för korta. Ändå har jag köpt största storleken. 

Jag var inne på Fridas blogg och såg att henne BoT minsann gick över både knä och ner mot hoven!! Det visade sig att hon vänt paddarna åt ”fel” håll, och på så sätt fått dem längre!

Så jag provade samma sak, och vips, så hade jag paddar som täckte en större del av benet. tack för det tipset Frida!

// Emma

Överlevnadsväskan!

När jag skaffade min transport så fick jag med en akutväska för häst.

Det är något jag rekommenderar alla att ha till hands, antingen i transporten eller i stallet! 

I den finns praktiskt taget allt. Gasbindor, steriliserat vatten, sax, pincett, plåster, bomull, kompresser, ja rubbet!

Till och med en spegel!

Snabbkylande omslag, perfekt vid akuta svullnader.

// Emma